Jag vet inte riktigt vad det är med mig.
Känner mig så sjukt ledsen och sorgsen!
Min älskade mor var här helgen som var, jag antar att det kan vara just för att hon har åkt hem jag blir så ledsen. Jag vill ha min familj nära! De jag älskar vill jag ha hos mig, eller iallafall nära mig!
Vill att Wincent ska ha sin mormor och morfar Ola nära. De som gör allt för den lilla saken!

Jag vet inte vad jag ska känna eller inte känna.
Trots att jag har världens finaste unge och sambo känner jag mig så jävla ensam!
Hålet i mitt bröst är påtagligt just nu, lite för påtagligt!
Vad vill jag göra med mitt liv?
Hur kommer allt bli?
NÄR ska jag bli hel igen? (Helare kanske man ska skriva..)

Dagarna är sjukt jobbiga, jag är dödstrött varje dag och känner mig helt kajko.
Jag önskar mig sinnesfrid och lite ork, tack!

Sitter och kollar reprisen av Uppdrag Granskning om två barn som tagits ifrån sin enda riktiga familj - fosterfamilj.
Barnen gråter och är helt förstörda, och jag gråter som ett litet barn!
Hemska jävla värld, hemska Sverige, hemska mänsklighet (om man nu kan kalla dessa människor för människor..?)

I'm so tired, so tired.
Catch me if i fall?